Hälsa

Dejavu är inte bara ett vanligt minne, här är förklaringen

Dejavu definieras som känslan av att du har varit i en exakt situation som liknar den situation du just nu upplever. Det var som om det fanns ett tidigare minne av den nuvarande situationen som plötsligt uppstod. Fenomenet déj vu upplevs ofta av många människor, oavsett kön. Man kan säga att två av tre personer har upplevt déj vu någon gång i livet.

Fakta om deja vu

Deja vu är ett tillstånd där du känner dig bekant med förhållandena omkring dig. Du känner dig som om du har varit med om detta på exakt samma sätt, även om det du går igenom just nu förmodligen är din första upplevelse. Denna händelse kan pågå i 10 till 30 sekunder, och mer än en gång på olika platser. Om detta händer dig behöver du inte få panik, för enligt vissa studier kommer två till tre personer som har upplevt déj vu att uppleva det igen. Dejavu aka "déjà vu" kommer från det franska ordet som betyder "redan sett". Det finns faktiskt fortfarande många olösta mysterier angående fenomenet deja vu. Följande fakta är dock kända:

1. Effekt av ålder

Deja vu är vanligare hos yngre människor. Detta fenomen kommer att upplevas mindre och mindre med åldern.

2. Vet inte kön

Både kvinnor och män kan uppleva déj vu i relativt lika frekvens. Ingen av sexgrupperna upplevde det mer eller mindre ofta.

3. Effekt av utbildning och socioekonomisk status

Baserat på flera studier upplevs déj vu oftare av personer som kommer från högre socioekonomiska grupper, och har en högre utbildningsnivå.

4. Resefrekvens

Människor som reser mer har ofta en större tendens att uppleva déj vu. Ju mer du reser, desto mer sannolikt är det att du upplever déj vu. Enligt vissa studier förekommer déj vu endast hos 11 % av människor som aldrig reser. Medan hos personer som reser 1-4 gånger per år förekommer déj vu hos 41 % av dem. Och i gruppen som reste mer än fem gånger per år upplevde 44 % déj vu.

5. Effekter av stress och trötthet

Flera andra studier har visat att déj vu är vanligare när en person är trött, stressad eller upplever båda.

6. Effekter av droger

Vissa mediciner kan öka risken för att déj vu-fenomenet uppstår. En studie rapporterar ett fall där en mentalt frisk vuxen man upprepade gånger upplevde déj vu när han tog medicin amantadin och fenylpropanolamin tillsammans för att behandla influensan.

Riskfaktorerna bakom deja vu

Dejavu är ett vanligt fenomen som många människor upplever, men inte för mycket forskning om detta ämne. Hittills kan orsakerna till déj vu hos personer som inte är personer med psykos eller temporallobsepilepsi kategoriseras i fyra:

1. Uppmärksamhetsfaktor

Uppmärksamhetsbaserade förklaringar tyder på att déj vu kan uppstå när den initiala uppfattningen inträffar när en persons uppmärksamhetsnivå minskar. Sedan fortsätter denna uppfattning tills personens uppmärksamhetsnivå är full. Till exempel kan deja vu uppstå när du ska låsa dörren till huset, då distraheras din uppmärksamhet kort av ljudet från katter runt huset. När du åter fokuserar på att låsa staketet var den första uppfattningen när du skulle låsa dörren som om det hade hänt. Distraktionen som skiljer de två uppfattningarna åt behöver inte vara långvarig. Bara några sekunder räcker för att ge en deja vu-effekt.

2. Minnesfaktor

Teorin baserad på minnesfaktorer antar att triggern för déj vu är minnet av någon detalj i den aktuella upplevelsen. Men källan till det minnet har glömts bort. Antagandet uppstår eftersom människor ser otaliga saker under hela dagen under livet. När våra ögon ser något behöver vår hjärna inte nödvändigtvis ge full uppmärksamhet och upptäcka det. Nästa gång du ser något kommer information om vad du har sett tidigare att blinka i din hjärna och ge dig en deja vu-effekt.

3. Dubbel bearbetningsfaktor

En förklaring av déj vu på grund av dubbel bearbetning tyder på att två kognitiva processer som normalt sker i synk är tillfälligt osynkroniserade. Till exempel är känslor av förtrogenhet och processen att återkalla information i hjärnan osynkroniserade, eller perception och minne är plötsligt osynkroniserade.

4. Neurologiska faktorer

Förklaringen till neurologiska faktorer som orsak till déj vu antyder att detta fenomen är ett resultat av milda anfall i tinningloben hos personer som inte har epilepsi. En fördröjning av neuronal överföring mellan ögon, öron och andra perceptuella organ med högnivåbearbetningscentra i hjärnan kan också utlösa det. Flera bearbetningsfaktorer och neurologiska faktorer kan inte studeras vidare. Anledningen är att forskare inte har hittat en teknik som är sofistikerad nog att utföra tester. [[relaterad-artikel]] Även om faktorerna uppmärksamhet och minne har stötts av befintliga vetenskapliga bevis om hjärnans kognition. Dessa två faktorer är fortfarande möjliga att testa empiriskt. Därför finns det ingen specifik forskning som verkligen kan bevisa fenomenet déj vu. Många faktorer tros vara utlösande.
$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found