Kemisk rötning och mekanisk rötning, detta är skillnaden

Matsmältning är en mycket komplex sammanvävd process. Matsmältningen är inte bara att vi tuggar mat i munnen, utan involverar också olika matsmältningsenzymer längs matsmältningskanalen. I stort sett involverar matsmältningssystemet två processer, nämligen kemisk nedbrytning och mekanisk nedbrytning. Lär dig mer om skillnaderna.

Kemisk rötning och hur skiljer den sig från mekanisk rötning?

Som namnet antyder är kemisk matsmältning matsmältning som involverar kemiska ämnen i form av enzymer, för att bryta ner stora näringsämnen i maten till mindre storlekar så att de lätt tas upp av kroppen. Under tiden är mekanisk matsmältning matsmältning som involverar fysisk rörelse i kroppen som syftar till att ändra storleken på matmolekyler. Kemisk och mekanisk matsmältning börjar båda i munnen, direkt efter att vi ätit mat. Båda samverkar med varandra så att matens näringsämnen kan smältas och absorberas ordentligt så att kroppen, vävnaderna och cellerna kan använda dem som energi.

Betydelsen av mekanisk matsmältning för kroppen

I kroppen utförs mekanisk matsmältning genom tre processer, nämligen tuggningsprocessen (tugga) i munnen, rör om (kärnar) i magen och segmentering i tunntarmen. I mekanisk matsmältning finns det en annan populär rörelse som kallas peristaltik. Denna rörelse hänvisar till ofrivillig knådning av musklerna i matstrupen, magen och tarmarna för att bryta ner mat – vilket gör att maten kan passera ner genom matsmältningssystemet. Mekanisk matsmältning är mycket viktig för kroppen eftersom det hjälper maten att fortsätta att röra sig ner till den sista matsmältnings-"stationen", och hjälper maten att exponeras för enzymer från kemisk matsmältning.

Hur är det med kemisk nedbrytning?

Näringsämnena vi konsumerar har faktiskt en stor storlek så de måste smältas och omvandlas av enzymer som finns längs matsmältningskanalen. Peristaltiken och mekanisk matsmältning hjälper till att "krympa" mat, men de är fortfarande tillräckligt stora för att cellerna ska kunna absorbera den. Enzymerna i kemisk matsmältning omvandlar följande näringsämnen till produkter som är redo för kroppen att absorbera:

• Fetter omvandlas till fettsyror och monoglycerider
• Nukleinsyror blir nukleotider
• Polysackarider eller kolhydrater till monosackarider
• Proteiner till aminosyror

Utan närvaron av kemisk matsmältning och dess enzymer kan näringsämnen inte tas upp av kroppen. Faktum är att vissa människor kan uppleva problem om det saknas eller är låg nivå av enzymet från matsmältningen.

Kemisk matsmältning i kroppen

Kemisk nedbrytning börjar så snart maten kommer in i munnen. Sedan kommer denna matsmältningsprocess att sluta i tjocktarmen.

1. Kemisk nedbrytning i munnen

Förutom mekanisk matsmältning kommer maten i munnen också att genomgå kemisk nedbrytning tack vare saliv. Saliv innehåller matsmältningsenzymer som signalerar att matsmältningen är på väg att börja. Flera typer av kemiska matsmältningsenzymer finns i munhålan, inklusive:

• Lingualt lipas, som är ett enzym som ansvarar för att smälta en typ av fett som kallas triglycerider
• Salivamylas är ett enzym som smälter kolhydrater som polysackarider

2. Kemisk nedbrytning i magen

Efter munnen kommer maten att röra sig genom matstrupen till magsäcken. Det finns två huvudenzymer i magen för att kemiskt smälta denna mat, nämligen:

• Pepsin, som är ett enzym som smälter protein till mindre peptider
• Maglipas är ett enzym som också är ansvarigt för att smälta triglycerider

Det finns två huvudenzymer i magen, nämligen pepsin för att smälta protein och lipas för att smälta triglycerider. I magen kommer kroppen även att absorbera fettlösliga ämnen, som acetylsalicylsyra och alkohol. Mat som har passerat kemisk nedbrytning och absorption i magen kommer att producera kim eller matgröt som sedan flyttar till tunntarmen.

3. Kemisk nedbrytning i tunntarmen

Tunntarmen kan vara centrum för kemisk absorption. I tunntarmen sker nedbrytningen av viktiga komponenter i maten, såsom aminosyror, peptider och glukos för energi. De enzymer som produceras är mycket olika som också doneras av den närliggande bukspottkörteln. Här är några enzymer från bukspottkörteln som är avgörande för kemisk matsmältning:

• Bukspottkörtelamylas, som också är ansvarig för att smälta polysackarider till disackarider
• Pankreaslipas, ett enzym som också hjälper till att smälta triglycerider till fettsyror
• Bukspottkörtelnukleaser, enzymer för att smälta nukleinsyror till nukleotider
• Pankreasproteinas, ett enzym som ansvarar för nedbrytningen av peptider från protein till aminosyror

Därefter kommer kemisk nedbrytning i tunntarmen också att förlita sig på de enzymer som frigörs av denna tarm. Några av dessa enzymer, inklusive:

• Maltas, ett enzym som ansvarar för att smälta maltos som ett resultat av nedbrytning av polysackarider, till glukos som är en monosackarid.
• Sackaros är ett enzym som smälter disackariden sackaros till glukos och fruktos
• Peptidas, ett enzym som även smälter peptider från proteiner till aminosyror
• Lipas, ett enzym som även smälter triglycerider till fettsyror och glycerol
• Enterokinas, ett enzym som smälter trypsinogen till trypsin
• Laktas, ett enzym som bryter ner laktos till glukos och galaktos

Läs också: Fördelar med laktosfri mjölk för individer med laktosintolerans Tunntarmen har en mängd olika matsmältningsenzymer till skillnad från tjocktarmen som inte har enzymer.I tunntarmen kommer det även att ske upptag av näringsämnen och lite vatten.

4. Tjocktarm

Tjocktarmen har inga matsmältningsenzymer. Ytterligare nedbrytning av maten utförs av dessa bakterier i tarmen. I tjocktarmen finns även upptag av vitaminer, mineraler och vatten. Efter absorption av vatten sker i tjocktarmen, kommer den återstående maten att gå ner till ändtarmen och utsöndras genom anus. [[Relaterad artikel]]

Anteckningar från healthQ

Kemisk matsmältning och mekanisk matsmältning spelar en avgörande roll så att de näringsämnen vi konsumerar kan tas upp ordentligt. Utan båda får kroppen inte energi och kan leda till problem och sjukdomar.